Här i väst talas det numera inte bara om meditation utan också om mindfulness. Mindfulness kan definieras som "närvaro i nuet" och är meditation så som den ser ut i förlängningen, i vardagen. Sittande meditation under begränsade stunder är enligt klassiska traditioner inget självändamål, utan enbart ett redskap för att vi så småningom ska kunna behålla lugnet och stillheten för gott.

Mindfulnessträningen formades inom Hinayanabuddhismen och finns beskriven i detalj i den klassiska skriften Sattipatthana-sutta. Systemet består av fyra huvuddelar som praktiseras i tur och ordning: andningens och kroppens uppmärksamhet, känslornas uppmärksamhet, sinnets uppmärksamhet och uppmärksamhet på mentala objekt.

För den som nyss har börjat meditera är mindfulness ett vagt begrepp, kanske även oväsentligt. Men vid ett särskilt tillfälle dyker frågan om sinneslugn i vardagen upp hos alla: när man har lyckats uppnå ett relativt lugn under meditationspasset och känner att man vill behålla detta lugn även efteråt. Den dag man vill leva och andas närvaro och koncentration, då blir mindfulness plötsligt något greppbart!

Meditation är ett oöverträffat verktyg för att minska stress, få sinnet i balans och stillhet och - med tiden - nå varaktig inre frid.

Jag använder bland annat zenbuddhistisk meditation, där utövaren vilar sitt sinne i tomhet. Det finns emellertid många olika typer av meditation som du kan och bör lära dig.

Det är viktigt att inse att meditationen har en dubbel effekt: dels läker den kroppen, dels utvecklar den vårt inre.

Tai chi - som kan översättas till "den högsta kraften" - kommer från Kina och är en väl beprövad metod för fysisk och psykisk utveckling. Tai chi brukar beskrivas som "meditation i rörelse"; genom långsamma, harmoniska rörelser lär du steg för steg känna både kroppens och själens arbete. Denna träningsform är inte särskilt gammal mätt med kinesiska mått; de tidigaste bevisen på utövande kommer från 1600-talet. Filosofin bakom är däremot många tusen år gammal.

Tai chi är känt för att ge benstyrka tack vare de låga positionerna, och för att räta ut och stärka rygg, bål och nacke. Därtill främjas balans, rörlighet, smidighet, koordination och koncentration. En hel del av positionerna och rörelserna kan i början kännas främmande, men många utövare anser att en del av tjusningen med tai chi är just att de lär sig att kontrollera kroppen på ett helt annat sätt än de är vana vid!

Den tai chi-form som jag lär ut heter 24-formen, troligen världens mest spridda variant. Liksom alla befintliga varianter av tai chi har den sitt ursprung i Chen style tai chi. 

Qi betyder ’livsenergi’ och gong betyder ’hårt arbete’.

När du utövar qigong arbetar du alltså med din livsenergi, ofta genom långsamma rörelser som utförs koncentrerat.

Syftet kan i vissa typer av qigong vara effektiv andlig utveckling och i andra fall helt enkelt fysisk hälsa.

I tusentals år har qigong använts i Kina för att stärka kropp och immunförsvar och rätta till fysiska åkommor.

Healing - arbete med kroppens energier - betraktas tyvärr med skepsis i Sverige.

Annorlunda är det på andra håll i världen, även bland västländerna. Och naturfolk har känt till healingens effekter så länge mänskligheten har funnits till.

Österländsk medicin slår fast: eftersom vi ytterst består av energi är de problem som vi har också energiproblem. Denna lika enkla som logiska utgångspunkt har varit grunden för healingens framgångar under mycket lång tid.